Världshälsostatistikrapporten är Världshälsoorganisationens (WHO) årliga sammanställning av de senaste uppgifterna om hälsa och hälsorelaterade indikatorer för dess 194 medlemsstater. 2021 års upplaga återspeglar världens tillstånd strax före covid-19-pandemin, som har hotat att vända många av de framsteg som gjorts under senare år. Den presenterar hälsotrender från 2000-2019 över länder, regioner och inkomstgrupper med de senaste uppgifterna för mer än 50 hälsorelaterade indikatorer för hållbarhetsmålen och WHO:s trettonde allmänna arbetsprogram (GPW 13).
Även om covid-19 har varit en kris av historiska proportioner, erbjuder den också möjligheter att snabbt skala upp det globala samarbetet och fylla långvariga dataluckor. Rapporten från 2021 presenterar data om den mänskliga kostnaden för covid-19-pandemin och betonar vikten av att övervaka ojämlikheter och hur brådskande det är att producera, samla in, analysera och rapportera aktuella, tillförlitliga, handlingsbara och disaggregerade data för att komma tillbaka på rätt spår mot våra globala mål.
COVID-19:s inverkan på befolkningens hälsa
COVID-19 innebär stora utmaningar för befolkningens hälsa och välbefinnande globalt och hindrar framsteg mot att uppnå SDG:erna och WHO:s Triple Billion-mål.
WHO:s Triple Billion-mål är en gemensam vision mellan WHO och medlemsstaterna, som hjälper länder att påskynda uppnåendet av de globala målen för hållbar utveckling. Senast 2023 strävar de efter att uppnå: en miljard fler människor som åtnjuter bättre hälsa och välbefinnande, en miljard fler människor som drar nytta av universell sjukförsäkring (som omfattas av hälsovårdstjänster utan att uppleva ekonomiska svårigheter) och en miljard fler människor som är bättre skyddade mot hälsokriser.
Per den 1 maj 2021 har över 153 miljoner bekräftade fall av covid-19 och 3,2 miljoner relaterade dödsfall rapporterats till WHO. Regionen Amerika och Europa har varit mest drabbade och utgör tillsammans över tre fjärdedelar av de rapporterade fallen globalt, med respektive fallfrekvenser per 100 000 invånare på 6114 och 5562, och nästan hälften (48 %) av alla rapporterade dödsfall relaterade till covid-19 inträffade i Regionen Amerika och en tredjedel (34 %) i Europa.
Av de 23,1 miljoner fall som hittills rapporterats i Sydostasien, tillskrivs över 86 % Indien. Trots virusets omfattande spridning verkar COVID-19-fallen hittills vara huvudsakligen koncentrerade till höginkomstländer. De 20 hårdast drabbade HIC-länderna står för nästan hälften (45 %) av världens kumulativa COVID-19-fall, men de representerar bara en åttondel (12,4 %) av världens befolkning.
COVID-19 har avslöjat långvariga ojämlikheter mellan inkomstgrupper, stört tillgången till viktiga läkemedel och hälsovårdstjänster, ansträngt den globala hälso- och sjukvårdspersonalens kapacitet och avslöjat betydande luckor i länders hälsoinformationssystem.
Medan miljöer med höga resurser har mött utmaningar relaterade till överbelastning av hälso- och sjukvårdstjänsternas kapacitet, innebär pandemin kritiska utmaningar för svaga hälsosystem i miljöer med låga resurser och äventyrar de hårt vunna hälso- och utvecklingsvinsterna som gjorts under de senaste decennierna.
Data från 35 höginkomstländer visar att förebyggande beteenden minskar i takt med att hushållens trångboddhet (ett mått på socioekonomisk status) ökar.
Sammantaget rapporterade 79 % (medianvärdet för 35 länder) av personer som bodde i trångbodda hushåll att de försökte hålla fysiskt avstånd från andra jämfört med 65 % i extremt trångbodda hushåll. Regelbunden daglig handtvätt (att tvätta händerna med tvål och vatten eller använda handsprit) var också vanligare bland personer som bodde i trångbodda hushåll (93 %) jämfört med de som bodde i extremt trångbodda hushåll (82 %). När det gäller att bära mask offentligt bar 87 % av personerna som bodde i trångbodda hushåll mask hela eller större delen av tiden när de var ute på offentliga platser under de senaste sju dagarna, jämfört med 74 % av personer som bodde under extremt trångbodda förhållanden.
Kombinationen av tillstånd relaterade till fattigdom minskar tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster och evidensbaserad information samtidigt som den ökar riskbeteenden.
I takt med att trångboddheten i hushållen ökar minskar förebyggande beteenden mot covid-19
Publiceringstid: 28 juni 2020